för att jag återigen fått en jul med min mormor. Hon är en så stor del av mitt liv, en av de få nära nära människorna. 

Mysig julmiddag med Far Lars och Arnbjörn till Kalle, besök av Evelina Niklas och Coco Chanel och sedan avslut hos Kristina och Håkan med mormor, Ella och Otto. Sen kväll och sköna drinks...

Arnbjörn fick inte så många paket, men han är så tacksam och överväldigad! "åååååå, preciiiis vad jag har önskat mig!" ...åååååå vad braaaa..." "titta! perfekt!" Han är så rolig att ge paket för han blir så innerligt glad! 

Zelda och Hero Factory-hjältar var det som gällde. Han har kämpat med Zelda hela förmiddagen! och jag har kämpat med min plattång...! 

Nu ska jag krypa under filten med Larsson, se slutet av Gudfadern III, lyssna till stormen utanför och invänta morgonens tändning... Imorgon sjunger en hel hop av fina människor i kyrkan, jag hoppas orka dit!

Imorgon kommer älskade mamma & Einar. 

Lycklig Anna säger klart slut för ikväll! 

Lev väl! 

Vi vill önska Alla God Jul och njutbara helger!

...från Kjell Hanna & Tim 

God Jul och Gott Nytt År Önskar

Linda, Urban, Jonatan och Evelina

Trigger, Märtha-Louic och Sonja

...och världen ter sig genast mera ljus.

Ditt ögas glans bär bud någonstans ifrån, från soligt himlahus...

Jag ber för din hälsa, min son min vän. 

Du har kämpat så mycket sedan världen fick ditt liv. 

Det är orättvist. 

Du har en själ av guld, du bryr dig trots att du är helt slut, du har empati och förståelse som en gammal man, du har humor och vilja, men framför allt; du har mitt och pappas hjärta för evigt. 

Idag har Arnbjörn varit sjuk i 16 dagar, varav 13 med feber. Något är fel. Imorgon hoppas jag veta vad. Men jag är rädd nu. Jag ville inte ta kort på honom ikväll... När han låg i soffan med nytvättat rufs och feberglansiga ögon. Han är så fin. Men jag ville inte fota. Ifall att... 

...för ett gäng år sedan tränade jag mot ett mål, mot en form. En kropp. Någonstans på vägen tappade jag fokus och upptäckte inte ens att jag klivit över mitt mål och gått vidare. Märkte jag det? Var jag nöjd? NEJ.

Målet var inte målet. Målet ÄR inte målet. Det är strävan. 

Bilden jag jobbade emot upptäckte jag alldeles nyligen vara samma bild som jag såg i spegeln... ÄR jag nöjd nu? NEJ! Nej för tusan!!!

På den tiden när allt kretsade kring målet så hade jag försås en målvikt; 49 kg. När jag sedan vägde 47 kg utan att ens försöka så fanns ingen förnöjsamhet i det... Knasiga hjärna.. Vad ville jag??

Idag ser allt ut på samma sätt fast i en lightversion. pga omständigheter. Men drömmen lever och skammen att inte lyckas.

Ändå är jag bortskämd, eftersom små förändringar gör stor skillnad.

Den som skämmer bort mig mest är Lars. och förmodligen tack vare honom är jag mera avslappnad i mina krav -på gott och ont...! Han överöser mig med komplimanger och SER min hela tiden. Bara lite oskyld hud får honom att reagera. Det är fantastiskt! Han skyndar in när jag byter om för att "tjyvkika!!!" Jag fattar inte vad han ser i något som jag har sån avsky för..., men jag är GLAD och tacksam för det. 

MEN han gör mig oxå slö. För om han som jag ska behaga är nöjd, varför ska jag då förändra? 

Efter några dagar med sjuk son, konstig eller obefintlig mat plus feber som gör en blek och spöklik (kul ord; spökLIk!! =) ) så blir huvudet fullt med sådana här tankar och alla fel framträder TYDLIGT... Spetstrosorna med favoritfärgen förlorar fokus och jag SER bara elände!

Haha.... Vilken blogg va? När d äntligen kom en blogg så är den helt ur led!! 

kontentan är; att bli snygg händer aldrig. Men drömmen lever och strävan är vad som gör det viktigt. Det är strävan som är målet! =) och jag älskar strävan!!!